hur känns det? ja, hur känns det att bli övergiven av den person som du älskar så mkt? den som alltid skulle vara vid din sida, men som nu aldrig finns där. jag kan tala om för dej att det suger.. jag vet att jag inte är ensam om det här men för mig så e det de jobbigaste i världen. och ja saknar honom. visst han finns alltid här men ändå så finns han aldrig här. allt han gör är att jobba. han har ingen tid för sin egna familj längre o det är det som svider. men det som är jobbigast är att han har inte fattat det sj.
kan ja se dej som pappa längre, eller har du förstört den bilden i mina ögon? Det är ingen pappa som är där ute, utan det ända ja ser när jag kollar på dej genom köksfönstret är en vanlig hantarbetare som hjälper oss med byggandet o bjuder på mat nån gång om dagen. för mej som alltid varit van vid att ha en familj som bor tsm o har det bra känns det här jätte jobbigt o vill bara att han ska komma tillbaka. för som läget är nu, har ja ingen pappa längre!